De
tre patriarkerna Abraham, Isak och Jakob spelar
en framträdande roll i den judiska historietraditionen. Även
i arabisk tradition finns Abraham med, men där får hans son
Ismael en mer framträdande roll. Det är han som vidareför det
gudomliga löftet om att de efterkommande generationerna ska
bli ett stort och mäktigt folk. Det är helt korrekt enligt Bibeln
att Isak och Ismael verkligen
var bröder och att båda fick storslagna löften som skulle
uppfyllas genom deras efterkommande. Man kan se det som att
Abraham genom Ismael blev stamfader för det arabiska folket
och genom Isak för Israel. Isaks son Jakob kom också att få
namnet Israel, som enligt berättelsen i 1 Moseboken 32 betyder
Guds kämpe.
Den
näst yngste av Israels 12 söner hette Josef och kom på märkliga
vägar att bli rådgivare åt Egyptens farao. Det ledde till att
hela hans familj bosatte sig där under gynnsamma förhållanden.
Århundraden senare drabbades emellertid ättlingarna av rasistiskt
förtryck och tvingades till hårt slavarbete. Den dåvarande egyptiske
härskaren utmärktes av en grymhet som i vårt århundrande kom
att få sin motsvarighet i Adolf Hitler.
Mose
var den som kom att befria Israels barn, hebreerna från slaveriet
i Egypten. Han visade sig vara en stor folkledare och hans plats
i den judiska historieskrivningen är given. Befrielseuppdraget
startade i samband med den märkliga händelsen i öknen vid busken
som brann utan att förtäras. Det var Jahve, Abrahams,
Isaks och Jakobs Gud som tillsade honom att befria Israel. Namnet
Jahve kommer från det svar på Moses fråga om Guds identitet
som uttalades i öknen: "Jag är den jag är!"
Efter
uttåget ur Egypten, enligt bibelberättelsen kringgärdad med
mirakulösa händelser, fick Mose också förmedla lagen, Torah,
till Israel. Ett av de s.k. tio orden lyder: Du skall
icke missbruka Herren din Guds namn! Av rädsla för att bryta
mot det budet vågade israeliterna inte uttala det heliga gudsnamnet,
och när det skrevs användes endast de fyra konsonanterna JHWH.
Så här ser det ut på hebreiska.
Här
följer inledningen av den hebreiska Bibeln, och av judarnas
Torah.
Det
är alltså första versen i 1 Moseboken. (På svenska: I begynnelsen
skapade Gud himmel och jord.) I hebreiskan läser man från
höger till vänster och texten kan transkriberas så här: Bereshit
barah Elohim et hashamajim weet haares.
|